Idag har jag varit på välkomstparty för oss masterstudenter, och det var väldans trevligt. Vi blev bjudna på cupcakes och cava, medan alla stod nervösa och pratade i små grupper. Jag pratade med två engelska brudar, en kanadensisk tjej, en galen amerikan, en intressant engelsman och en doktorand inom feministisk litteratur. Imorgon ska vi ha ytterligare introduktion och idag fick vi fem som ska läsa amerikansk postmodern poesi ett e-mail av läraren där han försäkrar oss om att vi på vår första lektion på tisdag minsann absolut inte ska sitta och presentera oss och sen gå hem tidigt utan det kommer att bli full rulle direkt. Jag är rädd. Jag tänker inte ljuga för er, kära läsare, jag är RÄDD! Vad har jag gett mig in på?!! Inte kan väl jag läsa en master i litteratur?!!! Hur fasen lyckades jag ens ta en bachelor i ämnet?! Total panik råder på New Church Rd för tillfället.





Jag bjuder på bilder på den store Ezra Pound och önskar i Guds och alla hans ärkeänglar, serafer och skäggtrimmares namn att jag kan få låna lite av hans stora hjärna i mitt enorma åtagande under det kommande året.

So long!